Just nu tycker jag synd om min katt SMULAN. Hennes son flyger på henne så fort han kan, jag får hjälpa henne att försvara sig. För han fullständigt attackerar henne. Min man säger att hennes unge är OND. Men han är inte så tuff när han är ute, då går han inte långt från trappan. Han går inte långt från mig heller när vi är ute tillsammans, gärna framför fötterna så att jag håller på att ramla omkull för jag trasslar in fötterna i katten. Att försöka att hänga med sin mamma upp i träden går inget vidare. Smulan är mycket smidigare och mera van att klättra, än vad han är. Då sitter han i trädet och skriker HJÄLP jag vågar inte att klättra ner. Stackars Kissen.
Här kommer det ena vårtecknet efter det andra. Igår såg jag att tussilago hade slagit ut i diket och nässelfjärilen flög vid stallet. Koltrasten sjöng i trädet tillsammans med några andra fåglar. Varje vår säger jag samma sak att i år ska jag ta vara på våren. Men som alltid så går det i en rasande fart och våren är över på ett enda kick. Så vi får väl se hur det går i år? Jag ska göra mitt bästa och njuta av våren.
Tussilago, den första vilda blomman på våren.
Nässelfjäril
Koltrasten är utnämnd till Sveriges Nationalfågel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar