Min första hund PIA

Jag har alltid tyckt om djur, mina djur har haft stor betydelse i mitt liv. Mina första 3 år bodde jag hos mormor och morfar, dom bodde på en bondgård i en by som heter BY. Byn ligger utanför Sunne på vägen mot Torsby. Hos mormor och morfar fanns det också djur. Min morbrors kvigor, grisar och min mammas fjäderfä, ankor och höns. Bl a hade morfar en hund som hette TELL. Tell var en jakthund som bodde i sin hundkoja, han trivdes inte inne i huset. Om det var oväder tog morfar in honom ibland men då blev han väldigt stressad.


3 år gick och mamma och pappa flyttade in till Sunne. Vi hyrde av mammas släkting ett litet hus. Där trivdes jag inte, jag längtade hem till By till mormor och morfar.


Pappas chef hade en Cow-Cow tik. En dag hade hon fått valpar, det var en stor svart pudel som var pappa till valparna. Tiken hade tjuvparat sig. Det bestämdes att vi skulle ha en valp efter henne. Jag var då ca 4 år.


Några veckor senare fick vi vår lilla hundvalp PIA. En svart skönhet, hon hade päls som en pudel, det enda som märktes att det fanns Cow-Cow i henne var hennes blåa tunga. 


Mina killkompisar var INTE snälla mot Pia, dom sköt med knallpulverpistol mot henne, hotade henne etc så hon gillade inte dom. Pia tyckte INTE om barn. När mamma gick ut fick jag sitta på bordet för att det inte skulle hända något.


Min pappa brukade att spela kort med några kompisar. En morgon när jag kom upp fanns inte Pia hemma längre. Pappas pengar hade tagit slut och som insats hade han tagit vår hund som insats. Tyvärr förlorade han och han som vann fick våran hund. Vi fick henne ALDRIG tillbaka. Jag brukade att få hälsa på min hund hos honom ibland.


Jag tyckte Pia var speciell. Eftersom hon hade bara en liten stump till svans så skulle katten på gården inte ha någon svans i hennes tycke, så hon bet av kattens svans. Ibland var hon ett stort ett mysterium. 
Bland annat som när hon gick över till grannen och vallade hem hans höns. På gården gick det vilsna höns som inte fattade var dom var. Hon hämtade även ägg hos samma grannen och gick hem till den gamla tanten som bodde på gården. 
En dag när pappa kom då skulle hon visa honom något. Hon hade fått en valp på höskullen. Inte ens hennes nuvarande ägare visste om detta.


Kanske saknade hon oss trots allt!! Jag kan säga att jag saknade henne i många år och kunde inte fatta varför jag inte fick med mig min hund hem tillbaka. Den nya ägaren tyckte jag ALDRIG om han hade i mina ögon sårat mig väldigt mycket.


Min pappa fortsatte att spela kort med andra saker som insats när pengarna tog slut. Jag hatade KORTSPEL när jag var liten. Kanske inte så konstigt.