Jag skrek rakt ut
-ETT VILDSVIN!!!
Tokfia, tänkte jag efteråt. Vem, skulle kunna höra dig skrika detta?
Jag kände hur hjärtat slog. Undrar om det kommer flera? Men det var bara det djuret som kom springande. Förmodligen ett fjolårs djur. Det var ju inte lika stor som suggan jag såg med hennes småttingar mellan Vara och Grästorp. Den suggan var stor jämfört med den grisen jag såg nu. Fy om jag hade krockat med detta djur. Som min man säger:
-Det är som att krocka med en älg fast med korta ben.
Jag hade turen på min sida att det var tidsmarginal i vårt möte.
Kvällen efter så kommer jag till ett ställe och då är förmodligen samma djur i en trädgård. Men då kände jag inte någon lustig känsla att gå ur bilen. Men vi var nog lika rädda både djuret och jag, för det sprang iväg fortare än kvickt.
Vildsvin Bild lånad från www.kristianstadsbladet.se |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar