Igår kväll när jag och min yngsta son kom hem hörde vi något konstigt. Ett ylande!! Högt och tydligt! Vi reagerade båda två.
-Vad var det? sa vi samtidigt.
Fullmånen sken i snön. Vi stannade till och lyssnade extra. När vi kom in så sa vi att vi hade hört något som lätt som ett ylande. Min ena dotter hade också hört detta, inne på sitt rum.
-Jag hörde det också, sa Carro.
Bra då var det tre stycken som hade hört samma läte, ylande. Min man hade inte hört något men det var förmodligen åt andra hållet som det lät, mera på baksidan av huset.
Jag hade för några vintrar sedan sett något som liknade en varg som sprang över vägen här hos oss. Först trodde jag att det hade varit min hund Izzie som hade smitit för oss. Jag ringde hem och sa att ni får ropa på Izzie för hon har smitit iväg. Fast hon var hemma så det var inte hon som var ute och sprang. Vad var det då som jag hade sett? Senare hörde jag att dom pratade på radion om detta och så läste jag i tidningen senare att det var flera som hade sett denna varelse som var i storlek som en schäfer. Dessa människor hade som jag tyckt att det hade sett ut som en varg.
-Häftigt, sa Henrik. Tänk om man hade sett en livs levande varg här ute. Men sedan blev han orolig för hästarna. Tänk om det är en varg?
Varg eller inte det var inget som brukar tillhöra vanligheterna här ute i varje fall?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar