Fast i Lervällingen...

I helgen nu har min man haft energi. Han har skrapat av på baksidan. Han har bestämt att det ska städas upp på baksidan. Vår baksida har verkligen sett ut. Några ogräsblommor fick verkligen spridning på sina frö, dom blommade för fullt med gula blommor. Ogräset liknade en krukväxt som heter Flitiga Lisa. Men efter denna helg när min man och min dotter har städat ser det bättre ut. Bort med rötter och annat. Nu ska det på en vägduk och sedan grus för att det ska bli ogräsfritt. Slippa leran och ogräset.

Efter att ha skrapat av leran och ogräset så fortsatte han på baksidan av ladan. Där var det lerigt, det var rena rama lervällingen. Så maskinen fastnade, hjulen syntes inte på lastmaskinen. Att komma loss från detta tog 3 timmar. Hm! då behöver man ha tålamod, må jag säga. Just nu ser det ut som på en annan planet men det blir bra när leran försvinner. Grus är inte dumt.

Undrar hur många gånger jag och andra familjemedlemmar har fastnat i leran. Man har trampat ner sig i leran och tappat skorna. Ramlat rakt ner i leran när man inte har kommit loss. Ett tag så var det helt hopplöst att gå ut i leran här ute, man fick springa, inte stanna för då satt man fast. Minsta stopp betydde FAST i leran. Jobbigt!!

Sitta fast i leran blev en vana.